4 dagar i Ouagadougou

Efter 4 dagar med späckat program i Burkina Faso har jag ägnat kvällen hemma åt familjen.

På 4 dagar hann vi miljöpartister och centerpartister som var med i Ouagadougou med besök på en förskola i byn Nakamtenga som i huvudsak bedrivs med insamlade medel (Forum Syd har dock tidigare varit med och finansierat bygget av lokaler), besök på en typisk lantarbetarfamiljs gård med introduktion av grödor och hantering av desamma, besök på sjukhus i fattigkvarter, kvällsliv i stan, 2 heldagars politikerskola/konferens med tema dialog mellan partier – opposition/majoritet, oppositionspartier sinsemellan, majoritetspartier sinsemellan. Sist men inte minst möte med de Gröna i Burkina Faso, middag på svenska ambassaden, shopping på ett hantverkscenter, möte med transportministern och därefter möte med företrädare för ett projekt som får stöd av Forum Syd och som har varit i Sandviken (som därefter försett en mängd kommuner med datorer och skolmöbler). Vi hann även med en borgmästare, som också hade kopplingar till Sandviken och centerpartisten Carl-Ewert Olsson. På ambassaden träffade vi Sida, Diakonia, 3 svenska poliser på uppdrag i Burkina, Unicef etc. etc. Det kommer att bli en hel del att följa upp. Kul att det även finns kopplingar till hemlänet genom Sandviken.

Vid middagen med övriga deltagare på konferensen satt jag och samtalade med bl.a. en parlamentariker från Mali. Han berättade att han sökt visum för att komma till Finland på besök när han ändå var på besök i Ryssland. Han nekades trots diplomatpass med motiveringen att det är avhoppsrisk, dvs att han förväntas stanna och söka asyl. ”Vilket behov har jag som har bra jobb som universitetslärare och dessutom är parlamentariker i en demokrati att hoppa av” undrade han. Han menade också att det ser likadant ut för honom i alla de nordiska länderna medan det inte är några problem för honom alls att få visum till Frankrike (som i övrigt gjort sig känt för att inte vilja ta emot migranter från Mali). Hans analys av våra länder är att vi med tiden utvecklats till egoister.

Jag är inte förvånad. Jag vet inte hur exakt det ser ut med tolkningen av ”avhoppsrisken” i övriga EU-länder men min erfarenhet av dessa frågor säger mig att den som söker visum till Sverige oftare drar en nitlott än de som söker till länderna söder om våra breddgrader. Med tanke på att det är samma sorts visum, schengenvisum, så borde det inte vara någon skillnad. Problemet med att lyfta frågan till ministernivå är att de kanske då uppmärksammas på ett problem och sen försöker exportera vår striktare tolkning till övriga länder så det är kanske lika bra att jag håller tyst.

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *