Sedan många år är jag medlem i det internationella rådet till dåvarande Diplocat, nuvarande Catalonia International. Under våren har vi i rådet deltagit i en videokampanj där vi berättar varför vi älskar Katalonien och ger tips på en bok att läsa.
Jag valde att träffa filmteamet i Prades som är den lilla by uppe i bergen i Tarragonaprovinsen där jag tillbringade många av mina ungdomsår. I en tid när katalanskan som huvudspråk i Katalonien ifrågasätts alltmer av politiker på högerkanten ville jag betona att jag lärde mig båda två i Prades. Jag flyttade dit när Franco just dött och katalanskan i princip varit förbjuden under hela diktaturen. Mina vänner talade katalanska men skrev på spanska. Och jag lärde mig både ock, skriftligt och muntligt. Att vara tvåspråkig är en oerhörd rikedom och för varje nytt språk du lär dig blir det lättare med ännu ett. Därför är det väldigt svårt att förstå alla försök att återigen försvåra för ett av de två officiella språk som talas i Katalonien, nu när alla både skriver och talar båda språken.
När det gäller boken valde jag Merce Rodoredas bok Diamanttorget eftersom den ger en bra bild av vad som faktiskt hände under inbördeskriget och tiden efter Francos seger. Genom en ung kvinnas berättelse får man en förståelse för de umbäranden, känslor och problem människor i Barcelona genomlevde. Och det förklarar mycket av det som händer i dag.
Min video om varför I love Catalonia finns här
Min video om Diamanttorget här