För tredje året i rad bjöds jag in att tala på Transafrican Investment Summits online-del av det tre dagar långa mötet. Temat för året var ”A Global Gateway for Development Collaboration between Africa and the Diaspora”. Precis som vanligt var det intressant att lyssna in och lära. Jag valde att fokusera på att det sätt vi brukar se på världen skiftar eftersom vi lever i en tid av förändring med klimatpåverkan, krig, risk för kärnvapenanvändning, politisk instabilitet och polarisering.
För att diasporan ska kunna spela en verklig roll behöver vissa grundförutsättningar vara uppfyllda i termer av säkerhet. Jag tänker då på mänsklig säkerhet i alla dess former, vare sig det handlar om militärt skydd eller skydd mot sjukdomar, våld, brist på energi eller mat m.m. Annars blir det bara lappa och laga.
Det vi oftast tänker på när det gäller diasporans roll är remitteringarna, som ju i normalfallet vida överstiger biståndet. Och remitteringarna är viktiga, ofta avgörande, och når direkt till familjerna. Men även andra delar av ekonomin, som t.ex. handel driven av diasporan, import-export, kan vara av stort värde för ett lands ekonomi. Inte minst i ett stadium av återuppbyggnad efter ett krig eller konflikt. Av avgörande betydelse är också att diasporans barn ofta haft möjlighet att skaffa sig en utbildning som kan komma ursprungslandet till godo vid ett eventuellt återvändande. Två områden med stora affärsmöjligheter för Afrikanska företag är utbyggnaden av rena energislag och klimatanpassningsåtgärder.
