Demonstrationer i Medelhavsområdet

Är glatt överraskad över att det första gemensamma utrikes- och sänerhetsutskottet och säkerhets- och försvarsutskottsmötet i Pafos 9-10 september hade så mycket demokrati, utveckling och samarbete med närområdet att göra och att så lite handlade om militärt samarbete och hur vi skulle lyckas få användning för EU:s Battle Groups. Inte för att det fattades försvarspolitiker där utan för att bl.a. Catherine Ashton m.fl. talare var så tydliga med att säkerhetsutmaningarna inte är militära.
Vi var 4 gröna ledamöter på plats från Sverige, Tyskland, Luxemburg och EU-parlamentet. Vi har redan planerat för det framtida arbetet.
Vi hann dock inte mer än avsluta konferensen innan protesterna i Libyen, Egypten och sen Jemen startade. Protester med en mycket tragisk utgång och vars konsekvenser vi svårligen kan överblicka ännu. Jag hoppas att omvärlden kommer att fortsätta att bygga på intentionerna att skapa goda relationer länder emellan tillsammans med alla de på båda sidor som inte förespråkar våld som lösning på meningsskiljaktigheter.
Vi kom också hem lagom till den enorma manifestationen i Barcelona för självständighet. Över 1,5 miljoner människor gick ut på gatorna. I Sverige har rapporteringen inte varit särskilt djupgående utan har i princip handlat om att katalanerna inte vill bidra till fattigare regioner i Spanien och ekonomi generellt. Helt fel. Demonstranterna krävde självständighet av många skäl vilket också tvingar de katalanska partier som inte förespråkat självständighet (t.ex. De Gröna) att agera på ett eller annat vis. De Gröna föreslår nu t.ex. att datum för en folkomröstning fastställs. Det viktigaste är dock Spaniens svar. Finns någon kompromissvilja alls hos den spanska regeringen? Hittills har den inte varit synlig.