Spanien är på väg tillbaka till Francotiden är onekligen den känsla man får när man följer vad som hänt de senaste åren då Partido Popular haft egen majoritet. På fyra år försöker de få igenom allt de gått till val på. Det blir förhoppningsvis ingen ny mandatperiod med samma starka stöd. Det är en känsla av spanskt 70-tal som jag fylls av när jag ser vad som händer.
Den senaste galenskapen som i dag debatterats även i EU-parlamentet är den skärpta abortlagstiftningen. Se gärna Raul Romevas inlägg i debatten på https://www.youtube.com/watch?v=dD-usoKPJr0&feature=youtu.be.
Vi har också inskränkningarna i demonstrations- och yttrandefriheten och därtill de orimliga bötesbeloppen. En ny energilag som straffar dem som vill tillverka sin egen el med t.ex. solenergi är på gång. Förslag att förbjuda samkönade äktenskap – helst med retroaktiv verkan, diskuteras. Skolor som separerar flickor och pojkar kan få högre skolpeng. Tjurfäktning ska tvingas på katalanerna som förbjudit det i Katalonien, med hänvisning till att det är ett kulturarv – vems kulturarv undrar jag? Inte katalanernas åtminstone. Inskränkningar i autonomiernas rätt till sina språk pågår. Och det är bara en liten del av allt det som får mig att känna att vi är på väg tillbaka till hur det var då jag bodde i Katalonien under transitionsperioden efter Francos död .
Jag besökte nyligen Katalonien med en S-kollega från EU-nämnden för att på plats förstå vad som i dag sker bättre. Bilden som förmedlas i Sverige, som kan sammanfattas som att de rika och egoistiska katalanerna inte solidariskt vill vara med och betala till fattigare regioner, stämmer inte. Jag som följer utvecklingen sedan länge visste det redan men det är bra att vi blir fler som har samma bakgrundsinformation. Det handlar för katalanerna i grunden om identitet men det handlar inte om krav som fötts i den politiska sfären. Det kommer underifrån, från katalaner och invandrade katalaner (många av dem spanjorer) som tröttnat på att inte respekteras och att diskrimineras. Den ekonomiska situationen har inte gjort det lättare – men den är inte grunden till de folkliga kraven.
Katalanerna har beslutat att en folkomröstning ska ske den 9 november. Spanien säger blankt nej. Om katalanerna röstar för självständighet och sedan som stat ansöker om medlemskap i EU lägger Spanien in sitt veto. Generaler har hotat med militär intervention etc. etc. Detta till skillnad mot relationen Skottland och Storbritannien där folkomröstning är beslutad och respekterad.
De två jättarna i spansk politik: Partido Popular och Socialisterna är ense om att inte låta Katalonien bryta sig ur Spanien. Socialisterna diskuterar dock möjligheten att bilda någon form av federal statsbildning i Spanien. Om katalanerna kan tänka sig en sådan utveckling kommer att visa sig i folkomröstningen vars fråga är i två steg. Vill du att Katalonien ska bli en egen stat och om så Ska Katalonien vara en självständig stat. Man kan självklart också rösta för status quo. Det en överväldigande majoritet av befolkningen är helt ense om är att de själva vill bestämma sin framtid, dvs ha rätten att ordna en folkomröstning i frågan – oavsett utgången.
Utvecklingen är onekligen oviss kring vad som händer både i Spanien och i Katalonien det närmaste året. Missnöjet med centralregeringen är stort, ungdomsarbetslösheten fortsatt alarmerande, ekonomin svagt uppåt men långt ifrån i hamn. De sociala kostnaderna, och det därmed följande föraktet för politiker och institutionerna är enorma. Till det tillkommer de korruptionsskandaler som skakar både regeringspartiet, kungahuset och diverse andra potentater.
Det är i det perspektivet inte svårt att förstå att medborgarna inte litar på såna som jag – dvs politiker. Men om valdeltagandet fortsätter att vara lågt blir det aldrig någon förändring till det bättre heller. Och om de fortsätter att i huvudsak rösta på de politiker som visat sig vara genomkorrupta så blir det knappast någon bättring. Jag hoppas att medborgarna i alla autonomier i Spanien tar chansen i EU-valet och vågar ge sin röst på alternativen i politiken, t.ex. på de gröna listorna.
(ev reklam dyker upp utan min medverkan)
