För att Sverige ska ha råd att investera i krigsmateriel för eget behov behöver vi också exportera. Därför klassas till exempel ubåtar som ett väsentligt säkerhetsintresse och kan utlysa den undantagsventil som finns i vår nya striktare krigsmateriellagstiftning. Vare sig ubåtar eller radarsystem som Erieye kan användas för att förtrycka den egna befolkningen och kan därför exporteras till länder som inte respekterar mänskliga rättigheter enligt EU:s gemensamma vapenexportregler, vilket dock inte borde vara möjligt enligt intentionerna i vår nya lagstiftning. Men när det handlar om produkter som är av ”väsentligt säkerhetsintresse” är det regeringen, inte inspektionen för strategiska produkter, som ska fatta beslutet. Om allt går som det var tänkt.
Men som vi vet går teori och praktik inte alltid hand i hand. Se bara på de svenska vapenaffärerna med Förenade Arabemiraten, där nya affärer kallas för följdleveranser i ett försök att runda lagstiftningen och för att slippa gå till regeringen för beslut. Det trots alla krav på bojkott från bland annat Europaparlamentet att införa embargo mot länder inblandade i kriget i Jemen. Med embargo kan även följdleveranser stoppas.
Läs hela artikeln här.
